H.N. Andersen föddes den 10 september 1852 i Nakskov i Danmark och var son till daglönaren Iver Andersen (cirka 1800-1865) och Elisabeth Hansdatter (cirka 1810-1891). Efter sin konfirmation placerades H.N. Andersen som lärling på det lokala skeppsvarvet. Då han var omkring 20 år gammal gick han i stället till sjöss ombord på barken Mars, som utgick från Liverpool ลิเวอร์พูล i England. Han började som matros och blev tiden självlärd styrman och kapten.

I början av 1870-talet kom H.N. Andersen till Kina ombord på barken Nicoline af Sönderborg. Han gick iland i Hongkong där han fick se hur engelsmännen på 30 år hade förändrat staden från ett sjörövartillhåll och mindre fiskeby till ett centrum för världshandeln, med palatsliknande byggnader.

H.N. Andersen återvände sedan till Hongkong flera gånger, men han gick inte iland för att stanna. Han beundrade stadens snabba utveckling, men kände sig ännu inte mogen för att gå iland och bli affärsman. Affärslivet i Hongkong krävde dessutom tillgång på kapital, som han ännu inte hade eller var beredd att investera. I stället passade han på att ta igen det han förlorat under sin bristfälliga skolgång och studerade därför navigation, skeppsbyggnad, språk och historia.

H.N. Andersen kom till Siam för första gången 1873, där han upptäckte att förhållandevis lite europeiskt kapital hade investerats. Han förstod då att det var här som han kunde börja i mindre skala med sina affärsplaner och 1876 var han tillbaka i Bangkok.

En källa säger att han först blev anställd som styrman på ett av de siamesiska kungliga fartygen och att han sedan avancerade till dess kapten. En annan källa säger att han 1884 blev anställd i siamesisk tjänst som kapten på fartyget Thoon Kramom, som fraktade teakträ till Europa. I och med denna position fick han tillfälle att börja med sina privata affärer.

Så här ska detta ha gått till; H.N. Andersen hade föreslagit ett stort handelshus i Bangkok att de skulle köpa upp en last teakträ och låta honom segla den till Europa ombord på ett siamesiskt fartyg. Detta var något helt nytt och innebar att den siamesiska och malajiska besättningen skulle anlända till Europa då det var vinter. Han lyckades övertyga den tveksamma firman genom att investera eget sparat kapital.

H.N. Andersen besiktigade själv lasten noga i Siam, innan den betalades, och två veckor senare var han klar att segla till Falmouth ฟาลเมาท์ i sydöstra England dit han kom i december 1883. Detta årtal stämmer dåligt med det jag skrivit här ovan! Det bör i stället ha varit 1884. Då han fick ett erbjudande om ett bra pris i Liverpool seglade han dit och sålde lasten till nästan dubbla priset mot vad som betalats i Siam!

Fartyget seglade sedan tillbaka till Siam med kol till den siamesiska regeringen och efter 11 månader var H.N. Andersen åter i Bangkok, med en besättning i gott skick och utan att ha drabbats av några olyckor på vägen. I sina fickor hade han inte minst sin egen andel av vinsten.

Det var nu som han slog sig ned i Bangkok för gott, där han kunde utnyttja sina förbindelser med kungahuset och vanliga affärsmän som litade på honom. Han investerade själv sitt mindre kapital tillsammans med andra större investerare och bildade 1884 bolaget Andersen & Co. Det officiella startdatumet för företaget var den 1 september 1884. Snart hade H.N. Andersen arbetat upp en betydande export- och importverksamhet. Den tidigare omtalade läkaren Sophus Deuntzer investerade tillsammans med en kapten Loff stora summor pengar då H.N. Andersen byggde upp Andersen & Co.

Verksamheten omfattade med tiden också vägbyggen och husbyggen i områden där det tidigare varit sumpmark och djungel. Bland annat byggdes det tidigare omtalade Oriental Hotel 1887, som Andersen & Co sedan köpte. Ett rederi bildades också med ett par fartyg som fraktade teakträ till Europa och som i sin tur transporterade varor från Europa till Bangkok.

Den tidigare omtalade sjökaptenen Thorvald Benedictsen hade 1885, efter en last teak till Europa, tagit med sig sin brorsdotter till Siam. Hon hette Anna Marie Benedictsen (27 februari 1868-27 december 1940) och var bara 17 år gammal. Hon var dotter till sjökapten Jens Jacob Benedictsen (1833-1915) och hans hustru Catharina Koch (1841-1876).

(H.N. Andersen med sin hustru Anna)

Det var meningen att Anna Marie skulle återvända hem till Europa efter en tid, men ödet ville annorlunda då hon träffade H.N. Andersen och tycke uppstod. Paret förlovade sig i Bangkok i december 1885 och gifte sig ett år senare den 15 december 1886. Anna Marie var då bara 18 år gammal och H.N. Andersen 34. Det kan vara bra att veta att Anna Marie sedan började kalla sig Maria Andersen.

Parets första barn, sonen Carl Jacob, föddes den 2 april 1889 och ett och ett halvt år senare dog barnet hastigt av en tropisk sjukdom. H.N. Andersen har själv berättat att han på kvällen den 23 oktober 1890 hade promenerat hand i hand med sin lille son vid Chaophrayafloden och nästa dag vid samma tid var sonen begravd! Maria var vid sin sons död höggravid med sitt andra barn.

H.N. Andersen och Maria fick ytterligare tre barn som alla levde till vuxen ålder; Astrid Elisabeth Andersen (3 december 1890-1976), Sigurd Andersen (2 augusti 1894-14 januari 1961) och Kay Iver Andersen (4 september 1895-1933). Alla barnen föddes i Bangkok.

H.N. Andersen flyttade hem till Danmark 1896 och bosatte sig i Köpenhamn, där han med sitt bolag Andersen & Co försökte skapa vinstgivande handelsförbindelser mellan Danmark och Sydostasien. Dåtidens störste affärsman i Danmark, bankdirektören och finansmannen Carl Fredrik Tietgen (19 mars 1829-19 oktober 1901) i Privatbanken (numera Nordea), var dock inte intresserad att investera i projektet.

1897 lyckades H.N. Andersen överbevisa Isak Glückstadt (22 april 1839-11 juni 1910), som var direktör i Landmandsbanken, om sina affärsplaner. Den 19 mars 1897 blev Andersen & Co till The East Asiatic Company (EAC) บริษัท อีสต์ เอเชียติก eller aktiebolaget det Østasiatiske Kompagni (ØK), med ett aktiekapital på två miljoner danska kronor. Isak Glückstadt blev styrelseordförande och H.N. Andersen verkställande direktör. I fortsättningen använder jag den försvenskade stavningen det Östasiatiske kompagni (ÖK) för företaget.

Det finns andra källor som säger att bolaget bildades den 27 mars 1897 och en källa talar om att en tidigare omnämnd ingenjör vid namn Aage Westenholz också fick en hög position i bolaget.

Bolaget skulle driva internationell handel och verka inom industri och transport. Bland annat genom en skeppslinje mellan Europa och Fjärran Östern. Andersen & Co ingick i det nya bolaget och det gamla bolagets kontor blev nu gjort om till ÖK:s första filial utomlands. Under de första åren stod H.N. Andersen bakom ÖK:s expansion och ÖK öppnade 1898 ett nytt huvudkontor i Asia House i frihamnen i Köpenhamn, som står kvar än i dag. Det upprättades också filialer i Ryssland, Frankrike och Sydafrika.

(Asia House 1898)

Då tillgången på teakträ i Siam minskade 1902-1904 på grund av uteblivna monsunregn och krig bröt ut mellan Ryssland och Japan 1904-1905 kom bolaget på obestånd och förlorade 60 procent av sitt kapital som varit 7 miljoner danska kronor. För att säkra tillgången på nytt kapital såg H.N. Andersen till att på olika sätt dölja förlusterna i bokföringen, vilket i dag skulle ha varit klart olagligt. Skandalen blev också offentlig efter att en journalist hade avslöjat det hela.

Bolaget som redan hade lyckats skaffa nytt kapital, omorganiserades och effektiviserades genom att sprida riskerna och kom återigen på fötter. ÖK-byggnaden på Holbergsgade 2 i Köpenhamn invigdes 1908 och året efter blev företaget noterat på börsen i Paris. H.N. Andersen lät Burmeister & Wain (B&W) bygga fartyget MS Selandia ซีแลนเดีย 1912, som blev världens första dieseldrivna fartyg.

Under första världskriget gjorde H.N. Andersen och Landmandsbanken betydande vinster genom olaglig spekulation, men Landmandsbanken gick ändå i konkurs 1922. Det fanns då en risk för att detta kunde avslöjas, men H.N. Andersen lyckades stoppa de statliga undersökningarna av Landmandsbanken och vad som faktiskt skett blev först uppdagat långt senare.

Under första världskriget hade H.N. Andersen utvidgat sin handelsflotta, bildat försäkringsbolaget Baltica och byggt upp skeppsvarvet i Nakskov. Vad H.N. Andersen sysslade med efter första världskriget får du själv ta reda på.

H.N. Andersen dog den 30 december 1937 och blev 85 år gammal.